Jag var riktigt nöjd med kvällens startfält. Jag har varit skeptisk till programledartrion, särskilt Dolph, men jag tyckte att det funkade skitbra och Dolph var mycket bättre än jag trott!

Vad gäller låtarna så tyckte jag så här:

Ola - Bäst ikväll, men efter ikväll så känns den inte som en vinnare i det långa loppet. Fast den kanske växer efter några lyssningar. Jag tyckte inte att Ola kändes oseriös, bara avslappnad.

Jenny Silver - Nej, det här var bara tråkigt. (och vilka märkliga kläder!)

Jessica Andersson - Den här gillade jag. Jag hade läst någon recensent skriva att hon sjunger utan känsla, men jag tyckte att det kändes äkta. Som vanligt har jag dock inte någon tro på ballader i det här sammanhanget.

Anders Ekborg - Jag är en sucker för musikallåtar och gillade även den här. Trodde att den skulle få en andra chans, så det förvånade mig att han inte ens kom topp-5.

Salem al Fakir - Trallvänligt, men jag har redan glömt den. Jag vill höra den några gånger till innan jag fäller domen.

Pain of Salvation - När den här låten började så stannade jag upp i soffan. Introt var precis i min smak och jag fick genast höga förväntningar. Problemet var bara att "introt" fortsatte hela låten igenom och varje gång när jag trodde att det skulle komma en riktigt tung rockrefräng så fortsatte låten i samma lugna tempo som innan. Till slut trodde jag att "nu kommer en tempohöjning", men då var låten slut.

Linda Pritchard - Helt ok, för att inte säga riktigt bra  :)

Frispråkarn - Den här låten hade jag dömt ut totalt redan när jag hörde genren, men jag blev positivt överraskad. Jag tycker nog inte att den sortens låt hör hemma i Melodifestivalen, men den var helt ok.

Igår gjorde jag smörgåstårta! Jag fyllde den igår i alla fall och så har jag garnerat den idag. Jag har aldrig gjort egen smörgåstårta tidigare, så det ska bli kul att se hur den smakar. Jag har gått efter mammas instruktioner, så det borde bli gott.

Garneringen var jättesvår! Vanlig tårta är lätt att göra snygg, men smörgåstårta var svårt. Jag fick inte gurkorna att sita kvar heller, så jag fick göra en nödlösnng med "lim" gjort av creme fraiche och kaviar. Det ser lite kladdigt ut, men jag hoppas det blir gott ändå.

Ikväll är det schlager för hela slanten. Det blir smörgåstårta, chokladfondue och vin och sång.

I höstas fick vi en lapp i brevlådan med en tid för bilbesiktning. När vi skulle åka dit så dubbelkollade vi på lappen och såg att för att bekräfta tiden skulle vi ha betalat in avgiften en månad tidigare. Det hade vi missat så vår tid var struken. Vi bokade om tiden.

Dagen för besiktningen kom och ungefär en timme efter vår tid så kom jag på det. Jag ringde till Henrik på jobbet och frågade om han kommit ihåg det, men det hade han såklart inte. Vi fick betala straffavgift för att vi missat vår bokade tid.

Nu var vi inne i december och vi hade ingen lust att krångla med bilen mitt i allt julstök, så vi sa till varandra att "Det är lugnt, vi har ju hela januari på oss också, så vi bokar in en tid efter jul".

Idag är det den 4 februari. Det skulle vara snöröjning på gården idag så vi var tvungna att flytta bilen. När Henrik gjorde det så kom han på att vi fortfarande inte har gjort någon besiktning! Det innebär, om jag har förstått saken rätt, att det är körförbud på bilen nu?

Nu har vi bokat en tid för besiktning imorgon, kl 14.59. Fan om vi glömmer den också!

Igår var jag på suveränt dåligt humör. Det började med att jag skulle jobba 12-17. Jag blev lite sen och stressade som en tok för att hinna. 11.30 ringde telefonen. Det var min kollega som undrade om jag kunde jobba 13-18 istället, för hon mådde dåligt och behövde gå hem och någon var tvungen att vara kvar till 18. Jag sa ok och tyckte att det var rätt bra, för då fick jag ju plötsligt en timme extra innan jag skulle jobba. Jag tog det lugnt och väntade med maten. Tänkte ta en tur på stan innan jobbet.

Kl 11.50 ringde kollegan igen. Hon hade tagit en alvedon och mådde bra nu, så jag fick jobba mellan 12-17 ändå. Alltså, det var 10 minuter kvar till jag skulle börja och jag hade ännu inte ätit. Jag fick kasta i mig maten och skynda till jobbet. Blev såklart sen och förlorade alltså arbetstid på grund av min kollega. Efter det var jag sur som ättika hela dagen.

Jag har väntat på mina glasögon länge nu. Butiken skulle meddela mig via sms så jag har kollat mina meddelanden på lunch och efter jobbet varje dag i flera veckor nu. Igår var telefonen tvungen att laddas, så jag ringde och kollade med butiken om de hade kommit eftersom jag inte hade mobilen med mig. Jag fick besked om att de inte kommit än och att det nog skulle dröja några dagar till. När jag kom hem från jobbet var jag surare än någonsin. Genomsvettig också efter att ha pulsat i blötsnö. Då hade det minsann kommit ett sms, glasögonen var klara! Jag blev ännu surare och fick ta på mig jackan igen och ge mig ut i snön.

När jag kom hem igen skulle vi laga mat och när jag såg mig i spegeln började jag nästan grina för jag tyckte att jag såg så arg och hård ut i mina nya bågar. Allt kändes fel och jag ville bara vara ifred. Dessutom fick vi en lapp i brevlådan om att bilen var tvungen att flyttas morgonen därpå på grund av snöröjning. Vi som inte använt bilen på en vecka och under den veckan har det snöat flera decimeter. Kul att sopa fram den.

Idag känns det bättre i alla fall. Jag är nöjd med mina bågar också.

Så här ser de ut:



(Vems blogg har jag i bakgrunden? + Jävla hår som ser ut som en hjälm alternativt gör mig till en tant)

Häromdagen fick jag massa gamla Buffé av Henriks farmor. Efter att ha plöjt igenom alla hittade jag det här receptet och vi lagade det ikväll.

Det var supergott och kommer att bli en återkomande rätt här hemma. I kommentarerna till receptet får man massa förslag på hur man kan variera den också. Det enda konstiga är att receptet är i katergorin "avancerat". Det är ju inga svåra moment alls!

Idag har jag rensat min skogarderob. Det är helt otroligt hur mycket som bara var gammal skit och kunde åka rakt ner i soporna.

Så här mycket slängde jag:


Elvis blev lycklig över en gammal kartong


Och Molly blev glad över den gamla fjädervippan som låg bakom alla gamla kartonger




Så här fint blev det efteråt (bara dammsugning kvar):

Vi har haft en jätteskön helg. Henrik tog några semesterdagar tors-fre. Då jobbade i och för sig jag, men sedan var jag ledig på lördagen vilket jag bara är en gång i månaden. Vi kom igång med dagen rätt tidigt för att vara oss, så vi stack och veckohandlade och hann in till Systemet innan de stängde. Vi hade inte använt bilen på en vecka, så vi fick sopa fram den under ett decimetertjock snölager först. Det är nog något fel på mig, för jag tycker att det är kul att skrapa rutor och borsta snö. Det är något med det som passar min perfektionistiska sida. Man sopar och skrapar och resultatet blir så perfekt... Anywho, när vi kom hem så städade jag och Henrik tog tvättstugan. De sista månaderna har han tvättat med undantag från någon liten hämtning från min sida och jag har insett att jag verkligen avskyr tvätt. Det är så tråkigt!

På kvällen lagade jag tre-rätters. Vi började med ugnsgratinerad chevretoast men ruccola och cashewnötter, sen sweetchilimarinerad ryggbiff, pommes, bea och vitlöksstekt svamp. Som avslutning värmde jag blåbär och hallon och serverade med glass. Till detta blev det en del vin och en liten grogg. Allt var jättegott, förutom köttet. Jag blir alltid besviken på kött nuförtiden. Det är svindyrt och när man väl köper det så är det ofta segt. Vi äter nästan aldrig nötkött längre. Knappt fläsk heller. Fast när man äter det på restaurang är det alltid gott. Så sällan som vi köper kött så borde vi unna oss typ oxfilé när vi väl köper det, så blir det väl garanterat mört i alla fall.

Idag har vi tagit det lugnt, förutom när jag i panik kom på att jag ville ha nya kläder och drog med mig Henrik till Väla. Det hade snöat inatt, så fick återigen sopa bilen (yeey!). Jag hittade inga kläder, men jag köpte en bok i alla fall och Henrik köpte en fjädervippa till katterna. Henrik har tagit semester imorgon också, så eftersom vi båda är lediga så gjorde jag en riktigt vitlöksångande saffransrisotto till middag. Tyvärr fick jag hjärnsläpp och gjorde lite fel, så den blev inte så god som den brukar bli.

Vid 21-snåret blev jag sugen på film, så vi knatade iväg till videobutiken. Det fanns nästan inget som båda ville se. Henrik vill alltid se action eller thrillers och jag vill alltid ha drama eller lättsam feel-good. Det slutade med att vi hyrde två filmer. En Camilla Läckberg-deckare och någon actionfilm som Henrik ville se. Vi såg deckaren ikväll. Den var rätt ok, om än lite ouppklarad. Imorgon ska vi se Henriks val.

Imorgon ska jag lämna tillbaka filmerna och gå till biblioteket. Hoppas att min fjärrlånsbok har kommit. Hoppas även att mina glasögon blir klara imorgon. Optikern ringde mig förra fredagen och berättade att glasögonen hade kommit, men att ena glaset var sprucket så de hade varit tvungna att skicka tillbaka dem till fabriken. De borde vara klara nu ändå, tycker jag.

Idag när jag öppnade posten hittade jag en inbjudan från min frisör. Hon ska tydligen har någon sorts modeshow/frisyrvisning i stan och jag är inbjuden. Eller egentligen står det så här: "Vi inbjuder din frisyr till en visning på Morris".

Det låg två biljetter i kuvertet, så jag antar att en är till mig och en till min frisyr. Eller så är det Min frisyr +1. Tänk om min frisyr går med någon annan!

Så kan det gå i svinistider.

De flesta brukar börja det nya året med att leva hälsosamt. Äta nyttigt, motionera etc. Jag och Henrik gör tvärtom. Första veckan på året åt vi skräpmat minst 5 gånger. På en vecka! Sedan dess har det blivit 1-2 gånger per vecka. Dessutom har vi haft (och har fortfarande) kvar massa godsaker från matkorgarna vi fick från jobbet. Jag har ätit ost o kex, ölkorv och annat onyttigt varje dag.

Igår sa jag till H att det räcker nu. Vi måste bättra oss. Vi kan inte äta så här onyttigt varenda dag. Jag bestämde att det räcker att köpa skräpmat 1-2 gånger i månaden och den kvoten har vi redan överstigit för januari.

Så kom Henrik hem från jobbet idag. Jag låg på soffan och hade migrän. Jag var akut hungrig. Henrik föreslog att vi skulle beställa kebab. Jag protesterade lite, men snart hade vi kommit överens om att egentligen är ju en gång i veckan helt ok. Så det blev kebab igen.

Jag klandrar kebabstället som har dragit oss i fördärvet med sin jävla hemkörning. Vi behöver ju bara lyfta luren och så fort vi sagt vad vi vill ha så vet de vilka vi är. Ibland frågar de efter adressen, men så fort vi sagt den så hör man hur de liksom lyser upp och kommer på vilka vi är. De frågar aldrig efter våra namn, trots att det bor så många i huset.

Om jag fortsätter så här så kommer jag att gå up 10-20 kg det här året, även om jag inte blir gravid som mamma vill.

Jag är inte särskilt bloggsugen, men jag ska i alla fall dela med mig av en artikel från Kvällsposten som fick mig att skratta.

Kvinna fast i trädkoja

Så var årets julfirande över. Det var mammas tur att ha oss på julafton, men firandet hamnade den 23:e ändå. Det gick ju lika bra det. Jag fick jättemycket fina saker och jag tycker alltid att jag själv har så lite med mig att ge.

På julafton åkte jag, Erik och Henrik ut till graven och tände ett ljus och önskade pappa god jul. Sedan gick vi till minneslunden och tände ett ljus för morfar. Tyvärr blåste det massor och vårt ljus hade ingen kåpa, så det slocknade hela tiden. Vi såg att någon annan hade byggt en snölykta som skydd, så Henrik föreslog att vi skulle göra samma sak. Det blev jättefint, tycker jag.



Julafton blev riktig lugn och skön. I vanliga fall är allt så upphängt kring julklappsutdelningen (ja, det är fortfarande så i vår familj trots att det inte är några barn med) men den här gången hade vi ju klarat av det dagen innan. Mamma gjorde ris á la Malta (fruktsallad till mig) och goda mackor och vi satt och mumsade och åt och sa alla de traditionella kommentarerna till Kalle. Sen tittade mormor och Henrik på "Kan du vissla Johanna?". Jag tittade lite, men vilade ögonen en hel del.

På julaftonskväll spelade vi Geni för tredje gången (på tisdagen vann mamma och på onsdagen bitchslappade Ida alla). Efter det tog Erik fram gitarren och vi spelade och sjöng. Jag ska inte vara elak och tvinga er lyssna på någon ljudfil eller så (det finns ingen) men jag kan bjuda på några bilder. Syns det inte vilken feeling vi har?









Idag åkte vi hem. Vi slapp snön de varnade för på tv, men det regnade massor nästan hela vägen. Vi kom fram i alla fall och efter att ha dumpat av katterna hemma så åkte vi ut till svärfar och åt mat och firade Henrik. Nu är vi äntligen hemma och kan slappna av lite.

Imorgon ska jag jobba 10-16, men sen ska jag hem och bara njuta av helgen. Ska ha en riktig lyxkväll med alla mina badsaker jag fick. Kudde, krämer, skrubbvante, badbomber, fotkrämer och massa bra.

Tack familjen för alla fina saker jag fått! God jul!

Titta så fint mitt pepparkakshus blev. Jag har verkligen gjort latmansvarianten i år, med färdig byggsats och färdig kristyr. Kristyren räckte nätt och jämnt och det kändes fånigt att göra ny bara för att dekorera skorstenen, så det blev lite sparsmakat istället.

I Gävle slår man vad om när bocken ska brinna. I Ängelholm slår vi vad om hur länge mitt pepparkakshus får stå innan katterna har sönder det. Jag gissar på en vecka.

(Är inte snögubben söt, förresten? Den gjorde jag i januari -85. Varför gjorde jag julpyssel i januari?).

Jag har aldrig haft särskilt mycket åldersnojja och egentligen har jag inte det nu heller. Men jag får hela tiden små påminnelser om att jag blir äldre och det är lite skrämmande.

Det tydligaste exemplet är väl när jag märker att mina yngre arbetskamrater ser på mig som "äldre". Okej, de är 21-22 och jag är 28, men i mina ögon är vi jämnåriga. Så står vi och pratar och plötsligt kommer en kommentar som "Ja, men du som är äldre vet ju att...". Då hajar jag alltid till innan jag inser att jag faktiskt är äldre än dem.

Jag har även märkt att jag allt oftare förfasas över saker som "ungdomar" gör. Jag kan inte förstå varför en 12-åring vill ha håret sprejat rakt upp så att det ser ut som att han har fått en elchock eller varför 14-åriga tjejer måste fnittra ihjäl sig efter varje mening de yttrar. När det kommer in några 15-åringar i butiken så suckar jag inombords och stör mig på att de måste komma i gäng. När en tonårig kille kommer in i butiken med sin mamma så undrar jag om han är sjuk eftersom han glider omkring i mjukisbyxor, tills en arbetskamrat upplyser mig om att det är mode att se ut så. Då skakar jag på huvudet och tänker: "ungdomar!"

Vi ska få in en ny skokollektion i butiken snart, bloggaren Kenzas kollektion. Då står jag och mina arbetskamrater och diskuterar vem den där Kenza är. "Är det hon som är asiat?", "Nähä, men det är ju inte hon den där blonda heller?" osv.

På tv missar jag aldrig "Halv åtta hos mig" och från lördag går jag hela veckan och väntar på Doobidoo som är på fredagar. Att ladda upp med chips och läsk och kolla på Dobidoo, det är en bra fredagskväll för mig!

Eller när man hittar gamla klasskamrater på Facebook och ser att de är gifta och har barn. Då tänker jag alltid att "Herregud, har de skaffat barn så unga?" innan jag inser att vi är 28 och att de är väldigt normalt att ha barn i den åldern. Men i mina ögon är vi ju fortfarande bara 16.

Det finns många fler tantvarningsexempel, men jag kommer inte på fler nu.

Så vad gör man då? Nojjar över att man blir äldre? Nej, jag säger "Embrace it!".

Så var Idol över för den här gången då. Jag har älskat Calle ända sedan hans första audition så jag blev lite besviken att han inte vann ikväll.

Konstigt det där. Calles röst är inte i närheten av Eriks eller Mariettes, ändå är han så mycket bättre. Det har väl med personligheten att göra, för även om Erik sjunger näst intill perfekt så känns han så himla tråkig att lyssna på. Alla låtar han gör blir bra, men de låter exakt likadant och jag hade nog inte orkat lyssna på en hel skiva med honom.

Vinnarlåten var lite annorlunda mot tidigare år. Det brukar ju oftast vara en powerballad, men i år var det lite mer fart i den. Calle gjorde sin grej med den, men det var inte riktigt hans låt ändå. Den passade Erik mycket bättre, men i hans händer blev låten en helt vanlig Idol-låt som kommer att skvala på radion dygnet runt de närmaste veckorna.

Att Erik vann var väntat. På ett sätt är det nog bra för det brukar ju gå mycket bättre för de som inte vinner Idol (bortsett från Agnes då), men jag ville liksom att Calle skulle få det där ögonblicket av revanch med tanke på hur nederlagstippad han var.

Har ni tänkt på hur lik Calle är Jamie Oliver, förresten? Särskilt som Jamie såg ut när han slog igenom för 10 år sedan. Erik liknar en ung Bryan Adams.

Btw, vad hände med Eriks tjej? Det var ju jättesött när hon kom upp på scenen och kramade honom och hans röst brast lite mitt i sången, men sen stod hon bara kvar på scenen! Man märkte hur kameran försökte filma bara på Erik, men tjejen hängde ju runt hans hals hela tiden så det var svårt. Det var ju Eriks moment och hon stod bara där och smådansade och posade inför kamerorna. Kvällens hjärnsläpp?